Man har oftast en massa man tänker man ska blogga om...Igår var det födelsedag och familjen samlades. Min kära syster och svåger som betyder så mycket för mig, min kanske allra bästa vän Boel, det hon inte vet om mig är inte värt att veta...Och mina kära barn som betyder allt, utan er ja det finns inte i min värld...Min Mats som gör så mycket för mig, ja alla gjorde min dag till en fin födelsedag. Och det som fattades, ja det ska jag inte tänka på även om det faktiskt fortfarande gör ruskigt ont men jag måste lära mig se till det som är fint i livet. Det är inte lätt men för alla er ska det gå!

Jag håller skenet uppe ganska bra men helt ärligt vet jag inte hur länge jag orkar. Att vara glad och tacksam och fixa allt ja vi får se...

Anna och jag måste fixa lite ärenden idag...:)