Jag vill inte sitta ner längre! Men har ni varit med när huvudet säger nej! Du orkar inte medans kroppen säger nu får det vara bra?! Igår skulle jag bara ställa rätt bland skorna, reser mig upp och trillar nästan för att hela hallen snurrade. Sambon fick plocka reda på mig och leda mig på plats.

Idag har jag varit ute men ack va trött jag är nu. Har fått till mig av styvsonens släkt att han måste få bli arg på vissa saker, ja sant men när jag möter det med att han kanske ska rikta sin ilska mot rätt riktning och inte på mig då får jag svaret att ja men den människan är ju inte här...bra där då förstår jag och nu blev jag ju ännu mer motiverad till att göra nån annans jobb!

Nej jag slår mig ner i min stol och funderar på livet!