Även om man ibland inte tror det så rullar livet på...det är fortfarande lite svårt att stiga upp men man måste ju så det är bara att sätta fötterna i golvet. Tankarna bubblar på ändå...I kväll börjar jag på mitt nya schema, inget jag egentligen är nervös för men man ska lära sig en ny avdelning och det blir inte lättare med åren...men med papper och penna ska väl det också funka...Jag bara önskar jag kunde röra mig obehindrat ute utan att vara nervös...men det blir bättre det med! Min underbara dotter Anna har på sin engelska blogg skrivit ett inlägg ni borde läsa...det får en att fundera...http://thatswede.blog.com