kom jag inte in på bloggen, fick ju lite panik....haha pga av utmaningen men nu är jag här. Har jobbat några timmar med två mycket trevliga kollegor! När jag i morse möttes av bästa jennie, som sa att vi skulle vara på samma avdelning, ja då kunde min morgon knappast bli bättre! En frisk fläkt denna jennie!

ute var det minsann kallt i morse...-2.6 grader hade vi på jobbet...inte konstigt man frös alla delar av sig....hade vantar men var ändå iskall...:(

Mitt hjärta känns så tomt idag...men jag vet det måste få ta tid....om jag bara kunde förstå varför allt ska vara så fram och tillbaka, upp och ner hela tiden....men just nu ljuder martin stenmarcks sjumilakliv ur radion, den brukar hjälpa...