Ja denna dag har spökat hela veckan eftersom jag hade ett besök inbokat på ett ställe som är mindre trevligt...På väg till bussen ringde telefonen och mötet blev inställt....Tårarna kom som en reaktion på den spänning som har funnits inför detta...ja jag hade tid hos terapeuten också så jag åkte ändå....efter det besökte jag min gode vän och har haft en mycket bra dag i hans sällskap. När jag sen kom hem kom allt över mig igen....Kan det vara så hemskt att i detta hem som alla andra numera hittar ett lugn, finns det inget lugn för mig? Konstigt är det iallafall....för hela dagen har jag varit lugn och haft det bra men nu....Vad ska jag göra åt detta? Min vän konsaterade i vårt långa samtal att kanske är det så att man hittar sina problem, alltså egentligen har man inga problem, och ni ska veta att när jag lämnade bilen trodde jag verkligen det men nu....jag vill inte må så här längre....