Jag hade 49 besök på bloggen igår, kanske inte jättemycket men jag är glad, kanske kan även jag åstadkomma något bra. Ja det gör vi ju alla på något sätt, men visst vill man påverka andra att tycka och tänka. Att använda geniknölarna är alltid nyttigt mer eller mindre. Jag håller på att lära mig att prioritera, inget lätt ska jag säga men man måste för att gå in i väggen är inget man ens unnar sin värsta fiende. Ja, jag tillhör en av dem som just nu får se den svenska vården från insidan fast hemifrån. Jag är övertygad om att jag får den hjälp jag behöver men det kanske är för att jag trots allt ser till att få hjälp. Fsmlijen runt mig  stöttar mig på alla sätt. Men vad händer med alla dem som inte får hjälp? Alla dem som ingen ser? Blir alla kriminella som den mannen som för några dagar sen kidnappade ett barn i Malmö? Dagarna innan hade han kastat ner en lapp från balkongen om att någon skulle ringa 112, uppenbarligen så föll han igenom systemet och kanske tvingades göra ett brott för att bli tagen på allvar. Men vad händer med den gruppen som ingen ser och som inte gör något väsen av sig? Hur många går egentligen omkring och mår dåligt? Fler än vad man tror, det tror jag. Hur ska vi då få ut budskapet? Vi som alla andra måste vara med i debatten, och visa hur det kan vara. Vi måste gripa tag i den lilla kraft vi har för att få andra att förstå....