och så här på morgonen finns inget av gårdagens rädsla kvar tror jag. Inte vet jag vad det beror på men det känns nästan som jag mår som vanligt idag, så nu gäller det att ta vara på den känslan och vårda den ömt. Faktum är att jag faktiskt inte känner några måsten...underligt efter en sån lång tid av mer jobbiga tankar.

För en stund sen när jag tittade ut genom fönstret såg jag en av mina arbetskamrater på sin raska morgonpromenad, funderar faktiskt på att följa hennes exempel. :) Ja minsann så nu ska jag inte sitta här utan på med paltorna nu....För nu måste man pälsa på sig för det var bara 1,7 grader när jag tittade på temperaturen för en stund sen.