Lurar man sig själv eller?

Efter några pigga inlägg krävs kanske lite eftertänksamhet. Inte vet jag men tröttheten har slagit till en aning i eftermiddag. Min Anna sa något som fick mig tänka om jag gör fel...hon sa mamma, bara för att hb stigit så bra så behöver det inte betyda att du är så frisk så du orkar allt igen. Och visst har hon rätt men samtidigt så behöver jag liksom intala mig själv att jag kan och orkar hitta tillbaka. Faktum är ju om vi tittar tillbaka på den senaste året så började allt med in i väggen syndromet. Men jag har i dagarna kommit fram till att jag måste leva varje dag och inte vänta på något som kanske blir bättre. Rätt eller fel? För jag har det rysligt bra! Tack familjen för det! För nägra månader sen så drabbades min svåger av sjukdom och det var nära att vi miste honom, och det var nog på ett sätt startsignalen för mig att vi måste vara tacksamma för det vi har både matriellt och fysiskt! Sen menar jag inte att man inte ska vara rädd om sig för det ska man men jag känner när pumpen vill lite annat än jag, det lovar jag er alla!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0