Igår var det dags för mig att bege mig till sjukhuset till kristianstad för att de skulle göra en hta. Man går in i livmodern med vatten och värmer sen upp vattnet så slemhinnan skrumpnar och man ska kunna få näst intill obefintliga menstruationer. Så strax före nio svängde vi in framför huvudingången. Upp på dagoperation stegade jag och undrade så klart hur detta skulle bli! Men jag blev emottagen av en trevlig sköterska som visade mig en smal säng med draperi mellan mig o grannen. Mellan 20 och 25 stycken opereras varje dag på dagoperation, den ena gynekologiskt den andra kanske kirurgiskt. Jag fick starka smärtstillande fast jag redan tagit fyra alvedon på tom mage, så det var väl inte att undra på att magen började protestera. Tiden gick och där låg jag.....tröttare och tröttare blev jag. Tjugo i elva kom narkosläkaren och hämtade mig. Sen minns jag inget förrän jag vaknade av att det var fullt med folk runt min lilla säng ca 13.30. -Hon har 29 i puls.....är du med oss??? Nä....nåja efter en stund så kom jag väl tillbaka! Men så trött och färdig! Slut som människa! Alla runtomkring mig piggnade på sig och lämnade avdelningen. Jag äta?? o nej.....efter några timmar lite nyponsoppa och ytterligare lite senare två rostmackor....men sen! försökte klä på mig men nej då mådde jag illa! Klockan 18 hade jag fått på mig paltorna och kunde ringa efter skjuts....Jag ville kräkas i varje sväng, men hem kom jag till choklad och Du är världens bästa mamma kort! <3. Denna dagen har jag kunnat vara uppe men med ganska starka mediciner...

Glömde säga att de kunde inte göra en hta eftersom apparaten tyckte att min livmoder var för stor.....ca 3 cm större än vanligt. Så det blev en klassisk skrapning....