Jag har börjat min resa tillbaka. Nej, tillbaka är kanske fel ord. För första dagen sen jag blev sjuk känner jag en tro på framtiden. En mycket god vän har hjälpt nå dit ❤ med orden det löser sig, lev i nuet. Min vän säger varför säger du alltid förlåt? Ta för dig. Omedvetet har min vän hjälpt mig ett steg på vägen. Och för det kommer jag vara evigt tacksam. En liten liten bit men på rätt väg. Hela jag känner lycka över detta och jag ska inte be om ursäkt för att min vän fått ta så mycket av min sorg, men lite kanske jag kan återgälda ❤