Bloggandet för bloggandets skull!

Av fyra i familjen hemmavarande medlemmar bloggar nu tre. En fick frågan varför så pessimisstiska inlägg, ja kanske för att det är det nyttigt att skriva av sig! En annan fick frågan om hur orkar du? Återigen, att skriva är som balsam för själen!
Jag fick ett samtal med min chef idag som fick mig till eftertänksamhet. Alla måste vi ibland stanna upp och fundera över vad andra har för bild av en själv. Jag kände inte igen bilden hon fått till sig, men å andra sidan så gjorde inte hon det heller, men reflektion är bra!
I övrigt hade chefen lite spännande uppdrag till mig, så almenackan lär åka fram nu när jag är långledig! :)
Reflektera gör jag även på hemmanivå. I morse trodde jag sambon gjort en sak, men nej jag läste fel eller tolkade saken fel. jag har inte alltid rätt....hua! Förhoppningsvis står vi inför lite positiva förändringar i familjen så småningom, nu finns det personer i den yttre kretsen som fått för sig att detta är inte bra, men den personen kan se fram emot ett mejl från min sida nu under min långledighet....Reflektion?!
 
Natten till igår blev jag ärketant! Ja, jag använder min systersons brilljanta lösning, tycker gammelmoster låter rysligt gammalt, och gammal är jag nu icke! En helt ny generation har klivit in, den kommer snart utökas då jag blir farmor till midsommar. Men av någon inte så värst konstig anledning gick mina tankar till min mormor när jag plötsligt kunde säga mormor till min syster! Jag har skrivit om min mormor förut i min blogg, denna enormt starka kvinna som ensam uppfostrade två barn, som jobbade och slet hela yrkeslivet för att familjen skulle ha det bra. Karlstads bästa sömmerska stod det i Nya Wermlandstidningen inför en högtidsdag, det var MIN mormor det! Mina barns mormor hann bara träffa mina två äldsta barn, mwn jag vet att hon där i sin himmel ser stolt ner på alla sina barnbarn! Som dessutom nu skänkt henne ett barnbarnsbarn :)
Vad blir nu min högst personliga reflektion över allt detta! Jag är stolt över vem jag är, vad jag är och framförallt så ska vi ta vara på livet, vi vet aldrig när det förändras. Som en god vän sa i veckan efter att hen blivit fråntagen en bit av livet sa till mig, vi har två val endera är det slut nu eller så går vi vidare och nu mina fina vänner går vi vidare!
 

Kommentarer
Postat av: Anna

Kram till dig min fina vän och underbara kollega!

2013-02-22 @ 08:50:10
URL: http://mammatill3-mrsjonte.blogspot.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0