Nej jag är inte bitter! Jag ser en ljus framtid trots allt som hänt. Jag är inte den som gör allt rätt, vem kan skriva det på sitt cv? Men för det ger det ingen rätt att trycka ner mig, försöka lura mig eller sprida osanningar om mig. Och framförallt kom till mig, säg det till mitt ansikte säg det inte via bud.

 

Ni vet den klassiska törnrosa sagan, flicka möter sin prins. Ibland tror man att man mött prinsen, men det visar sig ibland vara fel. En gång i mitt liv blev jag materiellt, fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt misshandlad. Jag tog mig ur med löftet till mig själv att aldrig hamna i en sån situation igen.

Nej, jag är inte så lätt att leva med efter detta, det vet jag. Men trampa inte på mig. Tro inte att man ska kunna knäcka en männsika med mina erfarenheter. Visst, man kan bli lite vingbruten emellanåt men man kommer igen. För har man blivit sexuellt utnyttjad, ekonomiskt utnyttjad eller fått torka väggar för att mattallrikar har flugit all världens väg då klarar man det mesta.

 

Om man har riktiga vänner omkring sig vilket jag har. Denna gången gick det inte som vi alla ville att det skulle gå, men till det är inte bara jag skulden. Jag kommer inte svara med samma mynt och sprida ut saker för det är så lågt som det bara kan bli. Av respekt för andra parter har jag varit tyst och bara tagit emot, men det får vara bra med den saken nu. Jag vill bara att resten ska veta( de som inte tillhör min innersta krets och som jag bär i mitt hjärta var dag) att det finns fler än en anledning till det som hände verkligen hände. Sen vad som hände det har fortfarande bara två parter med att göra.