När livet tar en vändning- offerkofta eller acceptans och förklaring
Mycket har hänt sen sist jag skrev. Som vanligt förstår jag kanske inte vaarför jag lägger ner läsandet och skrivandet när jag mest behöver det, men nu tar jag ett nytt tag igen. Jag ser mig inte själv som ett offer för händelser, även om andra tror det. För någon dag sen skrev jag en status på Facebook om hur läget nu var med hälsa osv. Jag satte ner foten, för att folk skulle förstå att jag gör det jag vill, kan och orkar när jag vill. Ja,det är dags för ännu en gång att för mig jobba mig frisk eller friskare.
Strax efter nyår fick jag kontakt med en mottagning på SUS i Malmö som har kommit att bli min räddningsplanka. Personal som bryr sig och visar i rätt riktning utan att skuldbelägga om jag för en stund avviker från den "rätta" vägen. En kurator som med stor vilja tar sig an och vill på riktigt bena ut och hjälpa mig.
Visst har vi alla ett val, och alla har nog gjort fel val någon gång. Fel utifrån vad andra tycker och från den allmänna livsstigen.
-Boende
-Arbetslöshet
-Hälsa
-Krav
-Relationer
Det är vad jag har att jobba med, allt på en gång. Kaos? Ja. Offer? Nej, accepterar att det är så här. Lyssnar vad jag ska göra i vilken ordning. Veckans projekt har jag inte lyckats med ännu, men känner att min kurator kommer inte hänga mig för det.
Dagens glädjeämne: Gårdagens timmar med barnbarnet, och längtan efter det andra barnbarnet som snart kommer.
Kommentarer
Postat av: Anna
Du om någon ser dig aldrig som offer oaser om du skulle vara det någon gång. Även vi starka rasar ibland. Men likt fågel fenix reser vi oss.
Ska du bli farmor igen eller kanske mormor?
Svar:
Anneli
Postat av: Anna
Du om någon ser dig aldrig som offer oaser om du skulle vara det någon gång. Även vi starka rasar ibland. Men likt fågel fenix reser vi oss.
Ska du bli farmor igen eller kanske mormor?
Trackback