Sommar och sol
Måndag, ny vecka och semester!
Söndag
Skolavslutning
Jag vill tacka....livet!
Minns ni Arja Saijonmaas slagdänga? Nej, jag har inte fått solsting, fastän livet inte är särskilt snällt mot mig just nu så en liten hyllning till livet vill jag ändå bjuda på.
Jag satt på balkongen och tänkte på hur olika situationer i livet har påverkat en mer än andra. Nu har mina barn en del i dessa tillfällen så utav respekt för dem så ska jag inte gå närmare in på det. Men ni vet man är glad och man blir ledsen. Man är orolig och lycklig, och allt detta på en gång. Livet som föräldrar :)
Jag ringde min son för en stund sen. Bara för att höra hur det var, ja jag väntar ju. Om någon vecka kommer mitt första barnbarn. Jag kan inte med ord beskriva min längtan efter detta barn som utan att veta om det ger familjen ny kraft och hopp inför framtiden.
Men inte bara det, om några år kommer min son sitta med alla dessa känslor jag ovan beskrev och ÄNTLIGEN förstå varför jag varit som jag har.
En annan aspekt går idag att läsa på Aftonbladet. Den handlar om att man ska sluta behandla barn som kungar. Barn som blir borstskämda, som får allt de vill kanske bara pga förälderns dåliga samvete får det automatiskt inte bättre i livet än de barn som får lära sig att hjälpa till. I mitt barndomshem fick vi hjälpa till och mina barn har haft sysslor. Kanske har det lärt dem lite, eller det vet jag att det har. Nu försöker jag lära ett bonusbarn detsamma, tyvärr är han nog lite för gammal för att verkligen förstå, men men.
Men som sagt farmor längtar! Under tiden som vi väntar bjuder jag på en bild av ett annat litet knytte i familjen. Till detta underbara barn är min syster mormor.
Måndag morgon
God morgon....
Solen skiner, järntabletten är nere likaså första kaffekoppen. Det där med att dricka mindre kaffe är inte så himla lätt.
Vovvarna har varit ute, dock var det ingen bra tid på dygnet för min jycke. För många människor ute, men i sakta mak klarade vi det också.
Trots sjukskrivning får denna dag gå åt till att försöka få ihop veckan. Behöver upp till jobbet och i slutet av veckan väntar en begravning. En tung dag men naturligtvis ska jag följa vår tant till sista vilan.
Sjung om studentens lyckliga da´r!
Snart är det sommarlov! Innan helgen var det många skolor som släppte ut sina studenter. Fick mig att tänka på den dagen jag själv stod utanför Sundsta gymnasie i Karlstad med mössan på huvudet. Många långa år har gått sen dess, fortfarande vet jag inte vad jag vill bli när jag blir stor! Hoppas det kan vara till någon tröst för någon nybakad student som funderar över sin framtid.
Själv var jag på en trevlig studentskiva i fredags. Och här måste jag ju lägga in det där med att det kanske finns de som funderar på varför jag gör sånt när jag inte är frisk...Men nu måste jag hålla igång det jag orkar och skulle jag glömma väsentliga saker när jag är bland vänner så är det inte hela världen, de håller reda på mig. Jag gjorde innan studentskivan ett besök på vårdcentralen.
Har ni någon gång varit den sista patienten en fredags eftermiddag?? En ny erfarenhet rikare blev jag. Läkaren som trodde i sitt stilla sinne att han skulle spara tid frågade snällt en kollega om hon kunde ta ett hb på mig. Då fick han ganska bryskt tillbaka att hon minsann slutade om fyra minuter och ville han inte betala övertid så hann hon inte! ??? Nåja, jag höll min mun tro det eller inte. Han hittar en ny kollega som snällt förbarmar sig över mig. Läkaren tar in mig på ett rum och vill verkligen prata med mig, han var mycket trevlig! Men hela tiden ska han reda ut saker, en kollega skulle absolut prata med honom innan hon gick hem, över huvudet på mig. Nåja jag fick mitt prov taget. Hb:t segar sig mycket sakta upp men som en god vän så riktigt påpekade att det faktiskt gick på rätt håll så får jag väl vara glad.
Bjuder på lite bilder från igår då Elin vallade sin mor ute på Ribban!
6 Juni
Sverige firar idag sin nationaldag, tyvärr är vi kanske inte lika duktiga på det som våra norska vänner. Men numer är det åtminstone en röd dag. Varför då? Jo se jag har googlat! Sverige firar sin nationaldag just idag till Gustav Vasas minne som kröntes denna dag 1523. Att vi sen dessutom blev självständiga är kanske en bonus.
Denna delen av familjen som återfinns i Malmö har kanske inte firat jättemycket. Jag för min del är aptrött idag, får man säga så? Ja, det tror jag går bra. Jag läste i reklambladet från Region Skåne om att allt fler bloggar om sin hälsa. Många med dödssjukdomar just för att man mår bättre psykiskt av att blogga och skriva av sig.
Själv får jag för tillfället skriva upp minnesord under dagen så jag kommer ihåg vad att blogga om. Idag minns jag faktiskt att ordet emo var ett. Min dotter förklarade i morse att det handlade om människor som var mycket emotionella med mycket känslor. Ja, men då är jag en sån svarade jag kvickt, men nu skulle det tillkomma svarta kläder och svart hår och sånt och då föll jag bort. :)
Nästa kom ihåg ord var nationalrätt, ja jag kollade på listan. Jag läste nånstans att till jul har vi skinkan, till påsk äter vi ägg och till midsommar står sillen på bordet. Men vad äter vi en dag som denna? Vart det nu var jag läste det så föreslog de grön gazpacho...Nej, jag röstar för pannkaka eller varför inte familjen Frykmalms nationalrätt, stuvade makaroner!
En sista liten mening måste idag gå till min kära svåger som fyller år! Grattis Dieter!
Måndag eller nej tisdag är det visst!
Idag känns det ändå som jag sakta är på väg tillbaka. Skönt! Men samtidigt är det kanske nu det gäller att inte brassa på för mycket. Har ju en skön semester i antågande som jag inte vill ha förstörd. Har idag klarat av det uppdrag som stod på schemat men det blir inget mer, så det så! Utan hjärnan får vila i tänkläge. Idag har jag faktiskt insett en sak, ingen är perfekt inte ens jag, har en del att sträva mot kan man säga utan att avslöja för mycket... Spännande är dock vad arbetskamraterna säger.
Ute kvittrar fåglarna, solen skiner och livet är ganska härligt ändå. Tänk värmländskt: Det ordnar sig!
Frustrerande!
Jag vill inte sitta ner längre! Men har ni varit med när huvudet säger nej! Du orkar inte medans kroppen säger nu får det vara bra?! Igår skulle jag bara ställa rätt bland skorna, reser mig upp och trillar nästan för att hela hallen snurrade. Sambon fick plocka reda på mig och leda mig på plats.
Idag har jag varit ute men ack va trött jag är nu. Har fått till mig av styvsonens släkt att han måste få bli arg på vissa saker, ja sant men när jag möter det med att han kanske ska rikta sin ilska mot rätt riktning och inte på mig då får jag svaret att ja men den människan är ju inte här...bra där då förstår jag och nu blev jag ju ännu mer motiverad till att göra nån annans jobb!
Nej jag slår mig ner i min stol och funderar på livet!
Märkliga saker hända!
Hej alla vänner av min blogg!
Ni vet ibland i livet funderar man på om man sysslar med rätt saker och vad man egentligen vill med livet. Ju äldre man blir funderar man på om man har gjort allt man vill och det är väl inte många som har det egentligen. Jag växte upp i ett arbetarhem och i sann anda blev jag "riktig" arbetare. 16 år som lokalvårdare, det är lättare att räkna upp det jag inte städat än det jag har städat. Och tro mig det är en konst att bli duktig lokalvårdare! Sen ficka jag chansen att omskola mig och valde vårdyrket. Ett val jag aldrig ångrat! Tänk så mycket under vi gör jag och mina kollegor!
Men snart når jag medelåldern, blir farmor om några veckor :) Hälsan är inte på topp, allt medför att man igen börjar fundera. Någon sa för en tid sen: Anneli du borde bli journalist! Jag svarade: Jag är för gammal....
I hela livet har jag älskat och skriva, läsa och debattera. Varför är jag för gammal??
Idag ska man ha ett yrke man kan försörja sig på. Kan ingen annan försörja mig så jag kan få sitta och filosofera? Lukta på blommorna och skriva lite? Jag är en tänkande människa och jag behöver få utlopp för det jag tänker annars fallerar hälsan. Är ni med? Ska vi ha en tävling? Fina vinster till dem som kan visa mig hur jag får in en månadslön för ovannämnda önskemål!
